Jag skriver lite då

En lite jobbig, eller bra, grej med att jag har installerat om min dator är att jag glömde att spara alla bokmärken. Jag har nog förlorat 20 bloggar på det. Men de viktigaste minns jag, tror jag. Nu kan jag ju kolla dem 20 gånger extra i stället.

Igår blev jag inringd för jobb klockan åtta på morgonen, idag vaknade jag kvart över sju och vågade inte somna om förrän vid halv nio igen, när det kändes som att kusten var klar. Jag säger inte när jag gick och lade mig, men det var inte klockan 21 som tycks vara populärt bland människor i min ålder. Nu känner jag mig döven i huvvet, som Sandra skulle säga. Men I've made my bed, I'll lie in it, som Courtney sade.

Ute är det snöblandat regn och jag ska snart ge mig ut med A Camps nya i öronen. Eller, inte så mycket A Camp som låt nummer fem, där Nina och Nicolai Dunger skapar lite magi ihop. Jag gillar särskilt:

Do you think you're happy, Nicolai?

I don't know the answer, Nina, life is like a melody
a pendulum that swings between the major and the minor
it's a lullaby.