Status

Jag har huvudet fullt, men får inte fram några ord. Inte här, inte hemma, inte någonstans. Jag hoppas att det lossnar snart. I kväll har jag sett Sex and the City-filmen på dvd, alldeles själv, precis så som jag hade tänkt mig. Det kändes konstigt att vara där igen. Men visst kom det tårar, även om filmen befann sig många mil från värmen och pulsen i det allra sista avsnittet av serien (eller hela serien, för den delen.) Nu är ännu en dag slut och det känns knappt som att jag hunnit hem från jobbet. Dags för mina fem timmar.