onsdag, oktober 08, 2008

Strung out in heaven's high, hitting an all-time low

Jag är en periodare när det gäller Bowie. Just nu är han mitt förstaval nästan varje dag när det ska lyssnas på musik, mycket tack vare serien Ashes to Ashes (som i övrigt är väldigt blek i jämförelse med föregångaren Life on Mars? Huvudrollsinnehaverskan är den mest överspelade sen Lila i Dexter och det enda som är sevärt är egentligen mannen med den grövsta manchesterdialekten efter Liam Gallagher anno 1994, DCI Gene Hunt.) Shit, vilken grym låt Ashes to Ashes är! Det är låtar som den som får det att kännas som att det inte spelar så stor roll att jag har noll koll när det gäller ny musik.

Det var dagens tanke.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du har så rätt! Ashes to ashes är Bowies bästa låt!! Det har jag tyckt sen jag var 12 och det håller fortfarande... Dessutom är videon helt fantastisk, det sjukaste, vackraste och mest bisarra som 80-talet lämnat efter sig. Jag kommer att tvinga mina framtida barn att se den. haha
/Elisabet

Ms Johansson sa...

yay! jag slår även ett slag för absolute beginners, heroes, this is not america, china girl...ja, det kan bli en lång lista!