Lördag

Igår såg jag fram emot att inte behöva lägga mig "tidigt" (som om jag någonsin gör det, men jag såg åtminstone fram emot att inte behöva ha ångest över att jag lagt mig för sent). Vid elva somnade jag med huvudet i N:s knä* i soffan när vi skulle se på Lord of War (och det var i och för sig så vansinnigt skönt och tryggt att det var värt det.) Poängen är dock att jag somnade flera timmar tidigare än jag gör en arbetskväll. Sedan var jag vaken några timmar till, njöt av att krypa ner i sängen, sov gott till halv åtta, vaknade, ville somna om, var i stället jobbig och gav upp med att somna om vid halv tio. Det grämer mig nu att jag inte sovit mer än ungefär fyra timmar. Men det är lördag och jag är fri och just nu skiner solen och jag ska icke krascha. Jag ska till systemet, lämna tillbaka en jacka och förhoppningsvis hitta en annan jacka. Synd att jag ser ut som sju svåra år bara. Det hade varit roligare att känna sig som ny. (Min kusins tjej utbrast "Vad pigg och fräsch du ser ut!" när jag mötte dem på stan efter jobbet igår. Jag hade fett hår, korvig kjol, röflammig hud, trötta ögon och hes röst. Antagligen ljög hon för att vara snäll och visst, det går alldeles utmärkt.)



*Jag är väldigt trött nu, men knä?! Heter det så? "Får jag sitta i ditt knä?", så säger man väl? Det är ju helt befängt, kroppsdelsförvirring. "Får jag sitta på dina lår?" låter i och för sig...obscent på något vis. Och obscent, stavas det verkligen så? Jag ger upp.