Måndag på riktigt

Back to life, back to reality, som det ju heter. Första arbetsdagen och jag förvånade mig själv med att sova mer än fyra timmar inatt. Steg upp i god tid för att hinna duscha och räta ut håret med min nya plattång. Det funkade ganska bra tills jag insåg att jag skulle börja jobba om tio minuter. Slängde mig på cykeln, blev sådär kallsvettig som man bara blir när man cyklar på morgonen och anlände till skolan med av svetten och vinden vågigt hår. Nåja. Blev nedbrottad på golvet av våldsamma kramar från några elever. De är starkare än man tror, de små liven. Naturligtvis återvände solen och värmen min första arbetsdag, vilket jag tackar för; många barn inomhus utan struktur = kaos. Tack för att Slottsparken ligger bredvid skolan. I eftermiddags kröp L, en av mina favoriter, upp i mitt knä och kramades och pratade en lång stund. Jag blev positivt förvånad, eftersom hon är ganska försiktig med närhet annars. Det var verkligen fint, eftersom hon inte är någon kram-posör, som en del barn ju är. Hon är sju år och börjar ettan nästa vecka. Jag ser fram emot att se henne i skolbänken.

Jo, det var en helt okej dag.