Påsken kunde i år lätt förväxlas med det man önskar att julen skulle vara. Efter en fest på Påskafton vandrade N och jag genom ett Jönköping som var täckt av pudersnö och igår var den perfekta vinterdagen med blå himmel, minusgrader och vit mark. Även om vår känns hetare än vinter just nu måste jag erkänna att snön lyfte mitt humör. När jag i kväll kom tillbaka till Malmö var det samma gamla vanliga blöta asfalt och icke-årstid som vanligt. Det kändes overkligt trist.
Lite bilder från en promenad i Stadsparken igår:
Hur många bilder har jag på den här utsikten egentligen? Den blir aldrig uttjatad.
I Stadsparken finns ett par tråkiga hästar som brukar stå som stenstoder/levande döda. Ida tycker om att hälsa på dem (och igår visade det sig att det fanns liv i åtminstone denna hästen, då den sparkade framåt mot Ida när hon stack in huvudet för att titta lite. Hon hade tack och lov änglavakt, så det gick bra.)
4 kommentarer:
Jag blir också glad av snön, även om den inter stannar så länge här i Lund...
nej shit vad fattigt det känns i jämförelse! nu vräker det visst ner utanför, men det är ändå så flyktigt.
Är Jönköping verkligen sådär sagolikt vackert? Det hade jag ingen aning om.
det är det, det var lite av en överraskning för mig också (trots att jag är uppvuxen i småland.) det ligger på en backe ner mot vättern och det är något väldigt lugnande med den vidunderliga utsikten. på natten, när alla ljus lyser, är det också sjukt mäktigt.
Skicka en kommentar