Två filmer och en begravning

Igår stängde jag in mig med min gamla favoritfilm Before Sunset och, vad som skulle visa sig vara ännu en pratfilm, Conversations with Other Women. En kvinna (Helena Bonham Carter) och en man (Aaron Eckhart) möts på ett bröllop och deras sätt mot varandra - blickarna, konversationen, leendena - skvallrar om att de inte är främlingar för varandra. Deras relation avslöjas bit för bit. Mannen berättar att han tittat efter henne på gatan i åratal och hajat till varje gång han sett någon med hennes hårfärg eller gångstil. Kvinnan har hela tiden befunnit sig i London. Bröllopet och natten som följer blir till en förbjuden och bitterljuv återförening.

Jag blir så tagen över förtroligheten dem emellan som är så intakt trots år isär. Han klär av henne och blir bekymrad när han ser ett stort operationsärr på hennes lår som inte brukade vara där på den tiden de kände varandra utan och innan. Det blir så tydligt att tiden har gått och att saker och ting har förändrats.

-All of this land was once mine.
-Yep.
-And now it belongs to someone else.
-Yep.
-It's like when you drive by your childhood home and you find another family there.

Åh, Helena Bonham Carter och Aaron Eckhart är så fruktansvärt bra i rollerna och så grymt vackra utan att för den skull bli overkliga! Mitt hjärta är lite krossat. Se!

*

Epilog: när jag hade sett klart filmen valde min dvd-spelare att dö och ta Conversations with other Women-skivan med sig i fallet. Spelaren har varit krasslig länge, så det kom inte som en chock. Inte mindre irriterande för det. Jag fick utföra en operation:

Nu känns det lite tomt.