The end of the weekend

Efter två nätters kortvarig sömn och en dag i solen känner jag mig lite lätt bortkopplad i skallen. Dock på ett ganska behagligt sätt, eftersom jag haft en trevlig helg. I fredag var jag och B och S och ett litet gäng till på Crush, som verkligen klippt sig och skaffat ett jobb i mina ögon. Nästan direkt när vi kom ut på dansgolvet ljöd Too Young med Phoenix ur högtalarna och jag och B trodde knappt våra öron. Lost in Translation, just like that! Sedan stannade vi på dansgolvet ända till halv fem, då det kändes som att våra ben plötsligt blev spagetti. Attraktiva killen och hans kompis dansade som vanligt bredvid mig och B. Det är en snart 4-årig tradition.

Igår kom J över med några nya Billie-låtar som jag inte kunnat sluta lyssna på sedan dess. Sedan gick vi till stan och hon köpte klackskor (foxy) och på kvällen var vi på tonårsfest tills mitt huvud sa stopp.

Idag har det varit perfekt sommarväder. Söndagsfika, en fin gammal tradition som grundades i Växjö och som bytt medlemmar under åren, men är lika trevlig fortfarande.

Om två veckor börjar jag jobba. Då kan det se ut såhär:
















Om någon sagt till mig för tio år sedan att jag skulle leda gympalektioner som vuxen hade jag sagt: not a chance, Lance. Notera klädseln: manchesterbrallor och tröja. En tyst protest, kan man säga.