Detta är humor

Jag har egentligen massor av skolarbete som hänger över mig. Ändå tillbringade jag stora delar av gårdagen med att simma runt i YouTube och leta klipp från sådant jag tycker är roligt. Det handlar ju om prioritering.

Varsågoda, här är en liten buffé med mina humorfavoriter på tv och film (utan rangordning):

1. Wes Anderson. En av de allra finaste och ibland mest njutbara sorternas humor är den melankoliska och allt annat än in your face-humorn som Wes Anderson är expert på att skapa. Små detaljer, gravallvarlighet, finurlighet och skönhet kännetecknar denna lågmälda humor. Min bästa Wes Anderson-film är The Royal Tenenbaums. Här pratar Margot Tenenbaum med sin man Raleigh: Well, I wanna die.

2. Ben Stiller. Om Wes Anderson är lågmäld så är genren jag väljer att relatera till Ben Stiller (och Will Ferrell m. fl.) very much in your face. Men som jag skrev igår; ibland är det skönt att få skratten serverade. Och jag är vansinnigt förtjust i Ben Stiller och hans entourage. En gammal favorit ur Zoolander: Derek Zoolander Center For Children Who Can't Read Good And Wanna Learn To Do Other Stuff Good Too

3. Man Stroke Woman. Detta är ett renodlat sketchprogram från Storbritannien, med bland andra Nick Frost från Spaced, Shaun of the Dead och Hot Fuzz. Sketcherna är egentligen betraktelser över hur man skulle kunna göra vardagliga situationer väldigt bisarra. Jag känner lite att det nog är ett sådant program jag skulle göra om jag fick jobba med humor. Givetvis hittar jag inte min favoritsketch på YouTube, men Monkey in the fridge och May I be blunt with you? är rätt underbara de med.

4. Trigger Happy TV. Dolda kameran är ju en klassiker, men jag tycker att Trigger Happy ändå lyckas göra något nytt av genren. Av vissa kan det nog uppfattas som elakt att utsätta intet ont anande människor på stan för spratt, men jag inbillar mig att Dom Joly är så himla trevlig att han är bra på att plåstra om dem efteråt. Jag har egentligen bara sett lite Trigger Happy, men det jag har sett har varit ren humor. Kolla till exempel in hur en mobiltelefon kan störa och kvinnan som får en Posh Tiger som present.

5. Conan O'Brien. Jag älskar Conan. Han står i mitt tycke ut bland alla andra talkshowvärdar för att han känns äkta och har egen humor på riktigt. Sedan gillar jag även alla lågbudgetsketcher med taskig rekvisita, för att inte tala om Walker Texas Ranger-spaken.

6. Policesquad. Leslie Nielsen-show, föregångaren till Den Nakna Pistolen-filmerna och ordvitsarnas och den uppenbara men ack så roliga humorns Mecka. Kolla bara in det här fantastiskt snåriga förhöret (vilket i ärlighetens namn är ganska svårt att hänga med i utan svensk text.) I princip varje avsnitt innehåller även klassikern:
-Cigarette? (Håller fram paketet med en uppskjuten cigg.)
-Yes, I know.

7. Seinfeld. Det går inte att prata om Seinfeld utan att det stockar sig i halsen av utslitna klyschor. Alla som fattar humorn fattar ju den, så att säga. Det allra sista avsnittet, där huvudkaraktärerna i en domstol ställs till svars för allt de gjort genom tiderna, liknades av min litteraturlärare i Lund vid slutet av Camus Främlingen, där huvudkaraktären Mersault efter att ha dödat en man anklagas för att inte visa några tecken på ånger och för att han är så känslolös att han inte ens grät på sin mors begravning, snarare än det brott han begått. Hon hade definitivt en poäng där. Jag gillade henne lite extra mycket då. En värdig och skruvad avslutning på en av världens bäst serier någonsin. Här är en av mina Seinfeld topp 10-favoriter: The Pez Dispenser

Lite old school humor:

1. Galenskaparna och After Shave. Kanske den första humorserien som min generation kollade på och citerade på rasterna? Känns lite som Monty Python på svenska. Nu för tiden vet jag inte hur kul jag tycker att de är, men visst fanns det guldkorn. Minns till exempel VM i friidrott.

2. Killinggänget. Oj, oj, oj vad jag älskade I Manegen med Glenn Killing och Nilecity när det gick! Det går inte riktigt att säga emot att de spelade stor roll för tv-humorn i Sverige på 90-talet. Hur många tillbringade inte rasterna med att bräcka varandra i att imitera Sven Wollter-reklamen för Riksost? Jag är fortfarande lite förtjust i Riket-parodin.


3. Varanteatern. Studenthumor kan vara riktigt vidrig, men jag kan inte komma undan Varan-TV, som J och jag i det närmsta var besatta av för 7-8 år sedan. Nu för tiden ser jag några av medlemmarna på Konsum, hålögda med barnvagn i nävarna, men då var de essensen av humor för oss.

Jag skulle kunna fortsätta i evigheter. Min favoritserie Sex and the City innehåller mängder av smart, slagfärdig humor, jag skrattar högt till nästan varje avsnitt av Vänner och don’t get me started på att jag missat Arrested Development, som jag vet att jag skulle älska. Kort sagt: humorn tar all min tid.