Fastän det fanns en tid då jag blev väldigt begeistrad när You Are The Light spelades på dansgolven kände jag instinktivt att jag inte orkade lyssna på Jens Lekmans nya skiva när den kom. Jag vet inte riktigt varför, men anar att det kanske har med pojkaktigheten att göra. Jag är trött på pojkar. Igår kväll var jag dock även trött på alla musik jag redan hört, valde hans skiva och visst, den är bitvis riktigt svängig! Särskilt Sipping On Sweet Nectar är ju omöjlig att vara stilla till. Nu fick jag dock en sockeröverdos och var tvungen att byta till Interpol. Men i små doser verkar den fungera fint.
Solen skiner och jag känner mig deppig och uppgiven.
tisdag, november 06, 2007
Recension? Nah.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
du har jens nya?! vi måste få till det där musikutbytet! vet du vad? sist vi träffades släpade jag med mig min externahårddisk men glömde bort det, märkte det först när jag kom hem igen!
vi ska fixa det, hur svårt kan det vara liksom?!
spännande! interpols och jens lekmans senaste är de två skivorna jag lyssnar mest på just nu. du borde ge kortedala en chans.
japp, det gör jag och det funkar bra, faktiskt! bara jag tar det i lagom doser.
Skicka en kommentar