I wait to be born again

Okej!

På gårdagens skivpool hade M valt PJ Harveys senaste skiva White Chalk. Jag har inte lyssnat tillräckligt för att ge den en uttömmande beskrivning än, men det låter dovt, skört, mörkt och inte alls som förr (nu uttalar jag mig utan att ha speciellt mycket på fötterna.) Jag tror att jag tycker om det.

När jag bodde i Växjö lyssnade jag massor på A Place Called Home från Stories From The City, Stories From The Sea. Jag har för mig att vi spelade den i Studentradion? Den är fruktansvärt intensiv och texten angår mig.

One day I know
We'll find a place of hope
Just hold on to me
Just hold on to me.