Söndag

Jag är helt slut efter att ha hälsat på min gammelfaster på sjukhuset i Lund. Eftersom hon alltid stått oss nära och jag är den enda som bor här nere fick jag på något sätt representera hela familjen och jag kände mig mest som ett barn. Min gammelfaster är 99 år gammal och har varit förvånansvärt pigg och klar fram till förra veckan, då hon drabbades av proppar i hjärnan. Nu var hon liten, förvirrad och otroligt trött. Vad som krossade mitt hjärta lite var att hon på sin sjukbädd, 99 år gammal, fortfarande tar upp den kärlek hon förlorade för över 60 år sedan. Han valde en annan. Hon har haft ett rikt liv i alla fall, så ingen fara på taket. Men det där "mister du en står dig tusen åter" är rätt svajigt. Ibland finns det tydligen bara en.

När jag skulle gå frågade hon om vi skulle se till att hon fick vila där hon ville. När hon hörde mitt ja nickade hon och log.