Året går mot sitt slut, bevisföremål 1A.
Ganska exakt en månad tills det här året är slut. För att vara en läsande människa, har jag varit sjukt dålig på att läsa. Såhär på rak arm kommer jag på
The History of Love, Extremt Högt och Otroligt Nära (som båda i och för sig är något av det bästa jag någonsin läst), nya
Harry Potter-boken,
Bitterfittan och
Ett År Av Magiskt Tänkande. Jag önskar att jag kunde skylla på att jag läst kurslitteratur i stället, men jag tror faktiskt att jag på min höjd läst ett par artiklar. Min hjärna har varit för full med annat, fiktionen har liksom inte fått det utrymme den förtjänade. Den senaste tiden har jag i och för sig varit lässugen, men jag har bara längtat efter - och besökt - mina gamla romankompisar
Sophie Applebaum och
Richard Papen. Vi är så djäkla tajta att det finns inte.
Okej, jag glömmer att jag läste
The Sportswriter och att den var riktigt, riktigt bra. Idag hämtade jag upp
del två på bibblan och den är seriöst något av det fulaste jag sett i bokväg:
Något märkligt lövmönster i pastell straight outta WordArt och en inklippt bild på några som fiskar i solnedgång. Och denna bok vann ändå Pulitzer- och PEN/Faulknerpriset 1996! Den förtjänar mer.
Året går mot sitt slut, bevisföremål 1A.
4 kommentarer:
ok synd att du inte skrev det här blogginlägget bara en dag tidigare. då hade jag sluppit sitta som ett fån i morse när min chef nämnde richard ford och jag bara "vem är det?" kompletterade sedan med att det är ju sån tur att vi läser så olika typer av böcker.
hehe, sånt händer mig allt som oftast. man vill bara springa tillbaka och "jag vet nu!"
Vad skönt att höra att fler än jag inte fokuserat så mycket på kurslitteratur. Tror du att det kanske är så för alla men att de liksom försöker få en att tro att de läser jättemycket eller är det helt enkelt så att de läser jättemycket?
jag tror att en viss klick i vår klass verkligen pluggar många timmar om dagen. det verkar att ha att göra med om man har barn eller inte...
Skicka en kommentar