Sommar i Malmö

Att vara i den enda delen av Sverige som har sommar har sina fördelar, och nackdelar. Vi vaknade i idag och var riktigt, riktigt sega. Efter en lång förmiddag, nåja eftermiddag för de flesta, bestämde Maggan och jag oss för att ta till vara på vädret och bege oss ner till havet. Givetvis spårade det ur innan vi kommit till Triangeln och efter att ha varit i alla TV-spels-affärer i stan, vi lever ju i GTA IV-tider, borde vi ha fattat att det skulle bli en lång, riktigt lång, promenad. Men det gjorde vi inte. Inte heller när det tagit tre timmar att komma till havet. Fast då var vi så upprymda av att ha bestigit Mt. Dirt att vi nog inte tänkte på något annat än att vara över lyktstolparna och se hamnen ur fågelperspektiv.

Men det var ju en sådan dag, en dag ovan lyktstolparna, fåglarna och molnen, tillsammans med er favoritbloggare. Kan det bli bättre? Jag tror inte det. Och där uppe var verkligen allt på topp, ytterligt barnsligt och fantastiskt förälskat. Ni vet så där som det bara är när man klättrar på jordhögar, döper dem och har stenkastningstävlingar därifrån och sen fotograferar det hela. Synd bara att vi inte kunde hitta någon som kunde fånga oss båda på bild där uppe.

När vi sedan gick tillbaka längs BO01-kusten kände jag något jag inte gjort tidigare, en längtan tillbaka till Malmö. Hela området känns som om det mognat och blivit ett riktigt bostadsområde sedan förra sommaren, och livligheten där var ordentligt attraktiv. Hemma i Jönköping har vi en lika lång promenad längs vattnet men av någon anledning så känns det inte som om den har samma nerv. Visst, det ligger inte nära resturanger, caféer och bostäder på samma sätt, någon korkad människa har planerat in en järnväg mellan staden och vattnet, men folk borde väl ändå kunna aktivera området lite?

Nog gnällt om andra, det var om oss och vår dag detta handlade. Vi fortsatte efter besöket vid nyslappestället till gammelslappestället, Kungsparken, ner mot biblioteket längs med dammar och kanalen. En del av Malmö som jag alltid uppskattat mycket. Över huvudet taget har jag nog en ganska speciell relation till parker när jag tänker efter...men det är inget jag tänker ta upp här. Nåväl, det var där det dåliga med det goda vädret visade sig. Rejält. Compeed anyone? De sista hundratalen meter hem såg vi nog ganska slitna ut, men skitsamma, en sådan här dag får kosta lite!

/N (gästbloggare)