Still mute

Idag är jag, förutom hes, så trött att det känns som att jag har släpats efter en bil. Därtill har jag, i alla fall delvis, mig själv att skylla. Jag var ute igår - utan att prata dock. Det är B:s sista helg i Sverige på ett bra tag och det var faktiskt vår skyldighet att göra det vi gör bäst: dansa.

Jag hade med mig ett block för att kunna kommunicera utan röst och tänkte sammanfatta kvällen enbart genom mina anteckningar:

"Ni borde sitta bredvid varandra så att ni kan prata."

"Tjejerna är väldigt unga och killarna 30+?!"

"Fint att dansa med dig igen!"

"Jess och Rorys sång!"

"2 * Stone Roses!"

"Hon är Billies största fan!"

"Först O.C.-låten, sedan Death Cab = hyllning till Seth"

Japp, det var fint. Och jag vill tacka Gud för att vi fick höra Such Great Heights.