Fylleri

Jag har svårt att stå emot listor och enkäter, så håll till godo (från Kristins blogg):

Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där? sculpture park at Druskininkai (p324), then push west to Klaipèda (p347)

Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid? Ett handfat.

Vad var det senaste du såg på tv?Vild zappning mellan VH1, MTV och Voice.

Utan att se efter, gissa vad klockan är. Halv fem.

Bortsett från datorn, vad hör du just nu? N:s mamma fixar i en garderob.

När var du ute senast och vad gjorde du då? För ungefär en halvtimme sedan, då vi for till konditoriet och köpte bakelser.

Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen? En hund.

Vad har du på dig? Jeans, Monkilinne och svart kofta.

Drömde du något i natt? I så fall - vad? Det sjukaste någonsin, jag censurerar mig själv.

När skrattade du senast? För en liten stund sedan när N bar mig på ryggen. Jag är ett barn ibland.

Vad finns på väggarna i rummet där du är nu? Motorcyklar, Depeche Mode, The Who och lite annat musikrelaterat.

Har du sett något konstigt på sistone? Förmodligen, men jag har så kort närminne.

Vilken var den senaste filmen du såg? Long Kiss Goodnight.

Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa? Hus med stor trädgård, bil till N, dator, mobil...

Berätta något om dig själv som folk inte känner till. Jag låter folk veta det jag tycker att de ska känna till, resten lämnas i det fördolda.

Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?Sådana frågor ger mig bara tunghäfta för jag vill hitta den ultimata lösningen och det gör jag inte.

Tycker du om att dansa? Älskar det, men gör det sällan nu för tiden.

George Bush? Inte min kopp te, go Hillary!

Vad skulle dina barn heta, pojke resp flicka? Science fiction, men jag gillar Stella/Ester och Erik/Kalle.

Skulle du nånsin överväga att bo utomlands? New England, alla dagar i veckan. Ett vackert hus, fantastisk natur, nära havet och nära New York. Alla jag tycker om får flytta med.

Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten? Hej och välkommen.

Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna? Ingen press, den som känner sig sugen.

Slitage

Idag bestämde vi oss för att aktivera hunden. Vi köpte en frisbee på A6 och körde sedan ut till en sjö där hon fick simma och jaga.

She's so lovely. Och beredd.

Efter 25 minuter såg frisbeen ut såhär.

Ground control to Major Tom

Tänkte bara meddela att jag inte har blivit bortrövad eller uppäten av vargar. N har kommit hem från utlandet lite tidigare än beräknat och jag är hemma hos honom i Jönköping. Det är fint att vara med honom igen och vi cyklar, leker med hund och hänger rent allmänt. Japp, det var en liten lägesrapport.

So I had a bad day

Den här dagen kommer inte att gå till historien som någon solskenshistoria direkt. Jag vaknade på fel sida och kände mest att det där vakenhet var ganska överskattat. Sedan låg jag på sängen och oroade mig, något jag kan göra på heltid nu. Sedan var jag ledsen och jobbig i luren med N fast han var stressad och hade bråttom med städning och packning. Kontrollera mig? Nej, det går uppenbarligen inte. Sju svåra år senare lyckades jag äntligen släpa mig utanför dörren för att cykla runt och uträtta ärenden. Vid parkeringshuset på Spångatan höll en bil på att köra ut och jag stannade till, lite tveksam över om föraren skulle släppa förbi mig eller ej. Det gjorde han, samtidigt som han backade rakt in i bilen bakom sig med en stor smäll. Jag cyklade vidare och kände mig olycksbringande. Ikväll har jag tappat en nykokt potatis på tån och det går inte att fatta hur ont det gjorde. Sedan tappade jag ut mina kokta morötter i vasken (där det givetvis fanns diskmedelsrester) och hällde lite av kokvattnet på fingrarna, som nu gör lika ont som tån. I'm done.

En bra grej är dock att jag nu har hittat ännu en Youtube-skatt, den här gången i form av Walker Texas Ranger-klipp från Conan O'Brien. Den som känner mig vet att jag tycker att det är sjukt roligt, kanske det roligaste inslaget på Conan någonsin (right up there med när Conan hänger med fågelskådare i Central Park, är i Finland, går på teaterskola och slåss med lasersvärd och så när the Slipnutz är förband åt Slipknot.) Allra sjukast och roligast är det här.

Söndag

Malmö igen, svår Smålandsseparationsångest. Lite svårt att andas utan naturen. Flydde till J och åt och pratade jättemycket. Nu fladdrig.

*

Läs hela detta.

Lördagsdravel

Jag har sett tre filmer den här veckan och jag har inget bättre för mig än att berätta det:

Annie Hall (regi: Woody Allen)

Okej, snacka om att sparka in en öppen dörr, men satan vad fin och bra Diane Keaton är som Annie! Jag kan inte riktigt se mig mätt på hennes uppenbarelse. (Filmen i sig är också bra. Rolig. New York. )


Kids (regi: Larry Clark)

Jag hade märkligt nog inte sett den förut och jag mådde fysiskt illa hela filmen och hade lust att slå in de där två huvudrollskillarnas dumfåniga flin. Jag vet att det är meningen att man ska må dåligt av filmen. Men det gör den inte bättre. Brännande ämne och så, visst, men det enda jag uppskattade var Chloë Sevignys frisyr. Det var väl ungefär så jag ville se ut -99 (minus heroin chic-looken. Jag hade för övrigt en likadan tröja som hon har i filmen.)


Rain Man (regi: Barry Levinson)

Ja, den var ju bättre än jag mindes den, kanske för att jag var 10 år när jag såg den sist. Då tyckte jag bara att Tom Cruise var snygg och Dustin Hoffman lite tokig. Nu tyckte jag att Tom Cruise var ganska påfrestande men bra (jag vill tycka illa om honom men lyckas inte riktigt) och Dustin Hoffman sjukt skicklig. Bäst är han dock i Stranger Than Fiction, tycker jag nog.

Sommarnöje

Idag har jag varit i världens vackraste hus. Som vanligt ville jag inte gå därifrån. Glasfasad, sjön precis nedanför, nyponrosor i den vildvuxna trädgården, egen brygga. Det går inte att bli mätt på det.

Fredag

Rester från någon storm, kan även fungera som plats att hänga på.

Jag hittade ett hus i skogen och fick starka Twin Peaks-vibbar. Jag stannade inte länge.

En ent?

Lunch och lektyr: äpple, banan och färsk ananas med Kefir samt Chrystal Falls-böckerna. Jag läste dem på mellanstadiet, när jag hade blivit mätt på Kitty. Kärlek och klasskillnader. Typisk mening: Dawn och Peter satt tätt tillsammans i framsätet på hans bil. Hennes tjocka, mörka hår hade exakt samma färg som hans, och när de lutade sig mot varandra såg de ut som en enda person. Ojoj, vad jag älskade tanken på den bilden av kärlek då.

Vardag

Ensam hemma, vill inte gå ut för mina fastrar är här och röjer ut farfars hus och grannen kör fram och tillbaka och hämtar timmer. Lite kallt för att sola ändå, 13,5 grader i skuggan, vilket är rena vintern jämfört med helgens 30 grader i skuggan. Igår var jag i solen hela dagen, dock. Lagom varmt, läste Curtis Sittenfeld igen och njöt av varje litet ord. Kunde jag skriva som hon skulle jag inte kräva något mer. Jag är ursnabb med att skaffa mig rutiner också. Nu är det kvällspromenad alternativt joggingtur, fixa mat, messa med N och sedan Bones vid elva och efter det Two And A Half Men som jag inte ens gillar speciellt mycket. Men orka byta kanal, liksom. Bones är däremot helt okej. Emily Deschanel är intressant och kompromisslös (och Zooeys syster) och har fin mörk röst. Sedan är det ju kul att se Angel i en annan roll (även om jag föredrog Spike alla dagar i veckan.) Sedan lägger jag mig för sent och tänker att det spelar ju ingen roll eftersom jag kan sova länge i morgon, varpå jag vaknar vid åtta, slumrar till elva och har ont i huvudet hela dagen eftersom jag sovit för lite.

Hemvändare

Småland!

Nyss avstigen på Värnamo station.

Fika vid ån. Räkmacka och glass. Tradition.


Kvällspromenad hemma på gården. En vänlig grönskas rika dräkt.

Kviga i kvällssol. (Stut i bakgrunden.)

Precis när jag plockat den här buketten prasslade det till 20 centimeter ifrån mig och när jag tittade ner stod ett pyttelitet, nyfött rådjurskid och darrade. Jag blev så paff att jag skrek till och det lilla livet skrek hjärtskärande det också och satte av in mot skogen. Begåvat av mig. Rådjursmamman brakade fram bakom en gran och sprang iväg hon också. Strax hörde jag råbocken skälla över hela skogen. Upprorsstämning, och allt för några prästkragars skull. Was it worth it? Döm själva. (Jag hade ju hellre haft grymma bilder på en prickig liten bambi.)

Välkomstkommittén.

Leva på natten

Nu, när klockan närmar sig midnatt och det har svalnat till 23 grader utomhus, börjar det bli behagligt att finnas till i min lägenhet igen. Med både balkongdörr och köksfönster på vid gavel, givetvis. Lika behagligt var det inte att jobba med 5-6:or som slutar skolan om två dagar i ett klassrum som mycket väl hade kunnat användas som bastu tidigare idag. Jag hasade omkring och suckade och svettades och band ihop pärmar och kontrollerade lådstädning. Bästa kommentaren från en kille som satt och slog med sin penna på stolen tills en av hans klasskompisar sa till honom att lägga av: "Men jag har ju precis börjat." Iskallt. Humor. Ibland är humor viktigare än ordning.

Nattens låt är This One's Gonna Bruise av Beth Orton. Did you even notice how the wind didn't change that much? Sättet hon sjunger det på.

Måndag ringer ge mig styrka att stå

Mörkret faller, trillar ner över da'n
däcken tjuter sommaren rasar i stan
Jag kan sitta hemma jag kan gå ut
jag kan vila upp mig jag kan ta slut

Om jag vissnar sätt mig i ett träd
ett träd på väg
ut i sommaren & jag är finklädd och grön igen
jag är grön igen
grön igen
jag är grön igen.

Sommaren rasar - bob hund

You're the poet in my heart

Det är den där tiden på året då himlen aldrig blir riktigt mörk. Fastän klockan är tre är det fortfarande tjugo grader ute. Onödigt att gå och lägga sig då. Det är en konstig natt och jag skulle kunna lyssna på Sara med Fleetwood Mac hundra gånger. (OBS ej relaterat till konstigheten.)

In omnia paratus

Det är hett som i en ugn både och inne och jag spontansomnade just i soffan utan att riktigt minnas hur det kom sig. Min hjärna är inte alert. Jag tänkte i alla fall tipsa om att i morgon, klockan 11.35, sänder kanal 5 ett av de allra finaste Gilmore Girls-avsnitten i repris. Det är avsnittet där Rory kidnappas av Logan och hans medvetet excentriska överklassgäng i det hemliga Yale-sällskapet The Life And Death Brigade och de hoppar med paraplyer från hög höjd. Jag har många Gilmore Girls-favoriter (det när Kirk har nattskräck och Luke och Lorelei hånglar för första gången, det när Rory hälsar på Jess i NYC, det när Sonic Youth etc. spelar i Stars Hollow, bla, bla, bla), men det här är nog lätt uppe på topp fem-listan. Larger than life. Verklighetsflykt när den är som bäst.

Tack Bibbi

Jag sitter och läser B:s texter från New York och Brooklyn och ryser. Bara namnen på platserna gör mig nästan tårögd: Prospect Park, Williamsburg, Park Slope (om du ser Jonathan Safran Foer eller Paul Auster, say hello.)

Tre timmars sömn igen. Promenad till jobbet om en halvtimme. Ser ut som ett vrak. Halsband på.

Affirmation

Jag vaknade med ett ryck klockan 06.25 i morse och upptäckte att det var 35 grader varmt i lägenheten, att jag satt fast i lakanen, att det inte gick att bli sval, att jag sovit tre och en halv timme samt att jag hade ont lite här och var. Vidrig är ett för lindrigt ord för att beskriva känslan som sköljde genom min kropp.

Kanske var det detta uppvaknande som fick mig att bestämma mig för att gå och köpa ett halsband jag tänkt på ett tag (klicka på bilden om du har svårt att läsa smått):


Jag tänkte så här: om jag varje gång jag tittar mig i spegeln blir påmind om att jag måste keep the faith (Bon Jovi) kanske jag lär mig en dag. Jag ringde mamma och frågade vad hon tyckte och eftersom hon gillar smycken och blev förvånad över att jag strävade mot någonting överhuvudtaget, krävde hon nästan att jag skulle köpa det. Så nu hänger det runt min hals. Jag gillar det skarpt.

Did you get what you want, do you know what it is, do you care?

Jag drabbades just av hjärtstillestånd när jag lyssnade på I Don't Know What You Want But I Can't Give It Anymore med Pet Shop Boys, i lurar, med lite för hög volym. Rekommenderas. Skakis efteråt dock. Vet inte om hjärtat höll.

Jag lever mitt liv genom dig

MSN-konversation tidigare idag:

Jag: men hur var första anblicken av NY?
B: att flyga in
allt var grönt och tråkigt lågt
sedan plötsligt
skyline
höga byggnader som bara stod där
och det blev ett "OH" i flygplanet
det kändes i hjärtat.

Tonight I will retire

När J och jag (mest J om jag ska vara ärlig) gick loss på Lily Allens Littlest Things på Singstar på 30-årsfesten vi var på igår kväll överrumplades jag lite av hur sorgsen den kändes. Jag brukar tycka att Lily är cool och streetsmart, inte vemodig. Jag har väl inte lyssnat ordentligt, eller varit på rätt humör. Det är jag nu.

Sometimes I find myself sittin' back and reminiscing
Especially when I have to watch other people kissin'
And I remember when you started callin' me your miss's
All the play fightin', all the flirtatious disses
I'd tell you sad stories about my childhood
I dont know why I trusted you but I knew that I could
We'd spend the whole weekend lying in our own dirt
I was just so happy in your boxers and your t-shirt

Dreams, Dreams
Of when we had just started things
Dreams of you and me
It seems, It seems
That I can't shake those memories
I wonder if you have the same dreams too.

The littlest things that take me there
I know it sounds lame but it's so true
I know it's not right, but it seems unfair
That things are reminding me of you
Sometimes I wish we could just pretend
Even if only for one weekend
So come on, Tell me
Is this the end?

Drinkin' tea in bed
Watching DVD's
When I discovered all your dirty grotty magazines
You'd take me out shopping and all we'd buy is trainers
As if we ever needed anything to entertain us
the first time that you introduced me to your friends
and you could tell that I was nervous, so you held my hand
when I was feeling down, you made that face you do
there's no one in the world that could replace you

Dreams, Dreams
Of when we had just started things
Dreams of me and you
It seems, It seems
That I can't shake those memories
I wonder if you feel the same way too

The littlest things that take me there
I know it sounds lame but it's so true
I know it's not right, but it seems unfair
That things reminding me of you
Sometimes I wish we could just pretend
Even if only for one weekend
So come on, Tell me
Is this the end?

Jag vet inte ens vilken dag det är

Eftersom jag ÄLSKAR Jan Stenmark och eftersom jag inte har råd att köpa hans nya bok (som jag i och för sig nästan läst igenom i bokaffären) kompromissade jag med en...kylskåpsmagnet! Mitt kylskåp har aldrig varit smartare.

*

Om några timmar landar B på Newark och till henne tillägnar jag idag Burning Hearts med My Favorite.

I was an architect,
she was an actress.
I drew the Eiffel Tower upon her dress.
So we could see the world..

Bakåtblick

Min gamla bästa kompis gifter sig i slutet av juli. Vi har inte haft någon kontakt på fem-sex år och jag vet inte om jag ska gå. Men hon har ritat glittriga hjärtan på mitt kuvert och jag kan inte tänka mig att hon har gjort det på allas inbjudningar. Om jag går förväntas det nog att jag ska hålla ett tal (på engelska!)

Hela dagen idag har jag tänkt på vad jag skulle kunna berätta om dig och mig. Att folk sa våra namn som ett och att jag bråkade med dina småsyskon som vore de mina egna? Att din favoriträtt var min mammas köttgryta och att min favoriträtt var din mammas köttfärssås? Jag skulle kunna berätta om dagen då Kurt Cobain dog och vi satt alldeles förkrossade i telefonen hela dagen. "Jag kan inte fatta det." "Inte jag heller." Enda pauserna var när jag kollade MTV för de senaste nyheterna. Eller om hur vi under en period brukade spela upp sketcher ur Laijv för klassen. Vi var vansinnigt samspelta, men frågan är om våra klasskompisar tyckte att vi var lika roliga som vi själva tyckte att vi var.

Jag ska inte ta upp gången jag läste i din dagbok om hur bortskämd och otacksam du tyckte att jag var och inte kunde bestämma mig för vilket som var värst, att du kände så inför mig eller att jag hade läst dina privata tankar. Eller gången jag var så arg för något när mamma skulle hämta mig att jag klättrade utanför räcket på din balkong och hotade att hoppa.

Vi var som bäst tillsammans på låg- och mellanstadiet. På högstadiet var det berg- och dalbana och du började bryta dig loss och hitta nya vägar och vänner och det gjorde så ont att vara den som blev över. Jag visste inte hur jag skulle vara utan dig. Men vi hade musiken gemensamt och jag beundrade dig för din Brett Anderson-frisyr på gymnasiet. Och trots att vi båda tjatade om London var det du som till sist vågade bryta upp och flytta dit. Det var aldrig rätt för mig.

Efterdyningar

Igår lipade jag mig igenom det allra sista avsnittet av Six Feet Under. Bästa serien någonsin? Mycket möjligt. Enda serien i sitt slag i alla fall. Min favoritsäsong var den där Nates fru Lisa (fantastiska Lili Taylor) var försvunnen och slutligen hittades i havet. Den var helt förkrossande. Jag har första säsongen på DVD, så jag ska nog börja om igen och se om den känns lika mörk och cynisk nu som den gjorde då.

Idag rekommenderar jag Poor Places med Wilco.

My jaw's been broken
My heart is wrapped in ice
My fangs have been pulled
and I really want to see you tonight

New York City, baby

B ringde mig från Hamrelius förut och ville ha lite hjälp att välja ut New York-böcker (om två dagar är hon där!) Det gjorde jag ju med glädje. Sedan gick vi till Simrishamnsgatan och fikade, precis som vi gjorde innan hon skulle till Japan och London. (Jag åker aldrig längre än till Småland.)



Det är lite av en ritual för oss. Skrangliga bord och stolar, mackor med cheddar och avocado eller chèvre och honung och samtal om våra liv förr, nu och som de skulle kunna bli.

Andakt

Holy smoke, nya Interpolsingeln, Heinrich Maneuver (clever), har ju kommit! Provlyssna här. Jag ska lyssna ett antal gånger nu och se hur det känns.

Att sätta ihop sig själv som en plastbyggsats

Efter två dåliga dagar av stelhet och spänning så total att jag knappt kunnat gå upprätt (trevlig klassträff igår kväll, dock) begav jag mig ut och sprang förut. Oftast brukar jag springa och gå lite om vartannat, men idag bara sprang jag tills hela kroppen kändes varm inifrån. Jag kunde riktigt känna knutarna lösa upp sig. Solen bröt fram, himlen blev blå på en sekund (nej, det är ingen efterkonstruktion) kyrkogårdarna var lummiga och musklerna jobbade. Jag kunde ha bara linne och inte frysa. Eftersom folk oftast gör annat på lördagskvällarna var jag i stort sett ensam (om man inte räknar människorna i jorden.) Jag, den blå himlen och min musik. Det var 45 gyllene minuter.

Bäst att springa till, våren 2007:

Ready To Go - Republica (oj, vad sjukt bra den är ibland!)
You Get What You Give - New Radicals (Wake up kids, we've got the dreamers disease!)
I Can Only Disappoint You - Mansun
Klubbland (Flight 2 Remix) - Håkan Hellström
Det Snurrar I Min Skalle - Familjen
Take A Chance - Magic Numbers
Play - J.Lo
Destiny Calling - James
Grace Kelly - Mika
Hanna - Juvelen
Under The Guillotine - The Mary Onettes
Not Even Jail - Interpol


Första halvan av 2007 har precis passerat och förutom januari månads oväntade bliss, är springandet och N verkligen det enda positiva med det här året. Det var tydligen hybris att utbrista "2007kt bra!" på nyårsafton (men det kändes rätt då.) Eller så får kommande månader visa var skåpet ska stå. Det skulle vara välkommet.

Musikvärldens snyggaste kvinnor:

Justine Frischmann (Elastica)

Sharleen Spiteri (Texas)

Juliana Hatfield

Cat Power

Beth Orton