Idag hörde jag så många präktiga klyschor i personalrummet på en och samma rast att jag hade god lust att ställa mig mitt på bordet och svära en lång ramsa bara för att provocera. Jag hamnade i helt fel lärarcrowd, helt enkelt. En del är värre än andra. Idag fick man till exempel höra "huuur kan barn få titta på Harry Potter-filmerna, de är ju sååå otäcka!", "det är inte klokt vilket vokabulär det är i filmer idag" och så, den helt orimliga kontentan, "jag undviker att läsa Bröderna Lejonhjärta för barn för att den är så hemsk." Bröderna Lejonhjärta?! Den är ju klassisk! Vem är det som har bestämt att barn ska tro att livet enbart är en dans på rosor?
Det är ett under att jag inte blev spontandöv.
tisdag, april 04, 2006
Yada, yada, yada
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
vet du vad? jag tycker att du ska bli bibliotekarie i stället!/f
Exakt! Vilka arbetskamrater vi skulle vara! /m
det vore så grymt bra!
jag jobbar på det...
pust och stånk. det är så hemskt, och jag kommer låta som en hemsk människa när jag skriver det men; ju mer skolpersonal jag stöter på (har varit på en ny skola idag) desto mer inser jag att det är extremt liten chans att man kommer stöta på verklig intellektuell stimulans i sin vardag. allting ligger på en så låg nivå. som ditt lejonhjärte-exempel till exempel, varför kan de inte tänka ett steg längre än till att den är hemsk = vi läser inte den?
och fastän jag med hela mitt kroppsspråk visar att jag läser metro och inte vill blanda mig så söker folk min blick och knackar mig på knät och vill ha medhåll i sina gamla nyheter.
semester, semester, semester...
Skicka en kommentar