När det är för mycket

Nothing is gonna be alright, but thank you anyway har ringt i mitt huvud hela veckan. Mamma har ringt och bönat och bett mig att vara lite positiv. "Lova att du försöker?" Jag önskar att jag kunde, men jag kan inte. Det är något jag aldrig kan lova, för det känns så falskt. Det har varit, är, för mycket att oroa sig över just nu. Jag är så dålig på att inte oroa mig. Jag är helt värdelös på att inte låta mig ätas upp och paralyseras av oro, ångest och saknad. Därför var det så skönt, och så värt 100 spänn, att höra L sjunga just ovanstående textrad från scenen på Shemusic runt midnatt inatt. Det var så fint att se hela Billie glittra på scenen och skaka om mig med sin energi, om så bara för en halvtimme. En paus från mig själv. En väckarklocka som jag hoppas kan fortsätta väcka mig under hela nästa vecka. Jag och B dansade och sjöng med. De spelade två nya låtar som lät mycket bra, särskilt den där Erlend Öye spelade en stor roll.

Innan vi beslöt oss för att faktiskt gå in hängde jag, B, D och H utanför festivalen. Vi tjuvlyssnade på Hello Saferide, tog en paus och åt på Volym, såg världens underbaraste kängurubebis titta ut från sin mammas pung och sedan krypa ut och hoppa lite - som en miniatyrkänguru. En perfekt liten varelse.

Just det, kvällen avslutades av Cat5, som spelade inför en publik på ungefär 15 personer. Vi stod på en rad framför dem, lite generade och i alla fall jag försökte sända ut "jag är så ledsen att ni har fått åka hit och spela och så är det ingen kvar!"- tankar till dem. Jag var skeptisk till bandet innan, eftersom jag trodde att de skulle vara dryga. Fördomar kallas det, ja. Jag borde veta bättre. De var trevliga, proffsiga och bra! Och vansinnigt snygga då, jag kunde inte ta blicken från deras ben och filmstjärnesvallperuker.

Och så lite bilder:

















Jag och B, the ghosts of the tivoli, i Folkets Park efter stängning. Vakterna väntade på oss medan vi hämtade B:s cykel. Spöklik stämning, jag ville stanna kvar.





















Twilight zone? Ett ödsligt nöjesfält och plötsligt en svamp.

















Jag gillar den här byggnade. Sagolik.