Jag har en känsla av att jag har kommenterat den här texten minst en gång förut, men vad sjutton; min blogg är ju döpt efter den - klart jag tjatar!
Jag upptäckte Magnetic Fields någon gång i början av år 2000 när F kom på besök från Stockholm och hade med sig en skiva med utvalda godbitar från 69 Love Songs - 23 låtar av 69. Inte dåligt att han alls kunde välja. Under en lång tid framöver lyssnade jag inte på något annat. Jag var alldeles tagen av Stephin Merrits unika formuleringsförmåga. Så småningom köpte jag hela 69 Love Songs och hittade nya favoriter.
I Don't Want To Get Over You säger precis som det är, med humor och sorg om vartannat. Det är ju dessutom skillnad mellan att inte kunna och inte vilja komma över någon. Vill man inte så vill man inte. Fråga mig och Jay Gatsby.
I don't want to get over you
I guess I could take a sleeping pill
and sleep at will
and not have to go through what I go through
I guess I should take Prozac, right,
and just smile all night
at somebody new
Somebody not too bright
but sweet and kind
who would try to get you off my mind
I could leave this agony behind
which is just what I'd do
if I wanted to
but I don't want to get over you
Cause I don't want to get over love
I could listen to my therapist,
pretend you don't exist,
and not have to dream of what I dream of
I could listen to all my friends
and go out again
and pretend it's enough
Or I could make a career of being blue
I could dress in black and read Camus
smoke clove cigarettes and drink vermouth
like I was 17
that would be a scream
But I don't want to get over you
- I Don't Want To Get Over You, 69 Love Songs (2000)
tisdag, september 05, 2006
Älsklingstexter, del 5
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Glomde skriva det i mejlet, men superkul med skolan. du kommer stormtrivas och jag askar dig, grattis till bada. S
tack, sweetheart.
helt klart världens bästa album. otroligt hög kvalitet rakt igenom (ok, jag brukar hoppa över experimental love song, och ibland punk rock love - men i övrigt). när jag inte har lyssnat på magnetic fields på ett tag känns det som att komma hem när jag kör igång 69 love songs. dessutom är det en standardpresent till vänner och bekanta, alltid lika uppskattat. imorgon får jag ännu ett beställt exemplar som jag ska skicka till min bror som nästa vecka fyller år.
ikväll är abigail, belle of kilronan världens bästa låt.
vilken fin standardpresent, det var verkligen ingen dum idé! den brukar ju dessutom vara löjligt billig också.
för mig är "no-one will ever love you", "let's pretend we're bunny rabbits" och "my sentimental melody" ganska ofta världens bästa låtar. (förutom ovan omskrivna då.)
jaa, den här låten är en av mina absoluta favoriter, va länge sen jag lyssnade nu, men var helt såld när jag upptäckte 69 love songs, 2001 var det, så glad, och älskade texterna...
Skicka en kommentar