Nya vyer

Jag har varit ledig idag och eftersom pluggandet inte satt igång på riktigt ännu betydde det verkligen ledig och inte "ledig". Vaknade med en känsla av tomhet efter gårdagen och den har jag inte lyckats ruska av mig på hela dagen. Men jag har i alla fall träffat Em för första gången på flera månader och kollat på kläder och fikat. Hon köpte en tjusig klänning, jag köpte ett pärlhalsband i smutslila färg som jag inte vill ta av mig. Det var trevligt.

Annars har jag tänkt en del på hur första veckan i skolan har varit. Jag ser det som ett gott tecken att jag igår var pigg och engagerad hela dagen trots att jag bara sovit två-tre timmar natten innan och hade ångest när jag vaknade. Jag lyckades få tag på kaffe på vägen till skolan (och lyckades även spilla ut hälften över byxorna) och när jag kom dit kastades vi rakt in i en gruppdynamisk övning (fancy) som gick ut på att flytta muggar av olika storlekar från ett papper till ett annat med hjälp av en massa regler och restriktioner. Vår grupp samarbetade fint och vi var rätt nöjda när vi blev klara näst snabbast. Efteråt visade det sig att alla grupper hade fått olika direktiv och vår grupp var den enda som hade fått prata med varandra. Då fattade vi.

På anslagstavlan utanför salen vi arbetade i satt en lista på bibliotekarier på film och där var bland andra Clementine i Eternal Sunshine Of The Spotless Mind och Giles från Buffy med. Jag blev nästan löjligt förtjust, för jag älskar dem båda. Nu blir vi kollegor (som sagt, jag skiljer sällan på verklighet och fiktion.)

Igår fick vi även lära känna institutionens splitternya, skinande vita iMac-datorer. Hur många som helst av dem. Det kändes först lite som att vara på en utställning; se men inte röra. Men sedan påpekade vår lärare att vi inte (utan att använda fysiskt våld) kunde ta sönder dem. Då var det bara att börja smeka tangentbordet. Det gick nästan inte att ta ögonen från de snygga skärmarna. Datorporr.

Vår klass har varit själva i huset den här veckan eftersom terminen egentligen inte börjar förrän idag och vi har tassat runt nästan lite andäktigt i det stora, sovande huset. Vi vill ju inte störa så här i början.