Vinterns sista lördag tillbringades hemma hos J och på KB. Sedan pratade jag med N och gick och lade mig vid halv åtta. Den där konstiga känslan när klockslaget inte stämmer med tidskänslan. Solen strålade in i min lägenhet.
Jag hade Filip Hammar till bordet.
Här har klockan passerat två och blivit tre i stället. Vi har dragit oss undan i ett hörn på KB och vi är inte så trötta som jag ser ut. J säger "varför kan inte några killar dansa som Justin?" och jag förstår vad hon menar. Sedan spelar dj:n SexyBack. Det var kanske inte övernaturligt, men åtminstone ganska passande. (J och jag firar tio år i år. Vi får nog tillfälle att återkomma till det.)
2 kommentarer:
åh vilken ljuvlig bild på er två. miss you!
för att inte tala om bilderna på dig och p. vackert! miss you too!
Skicka en kommentar