Jag börjar fortfarande gråta när trummorna kommer igång, publiken börjar jubla och Stevie tittar ner och ler både nöjt och förläget (0.54). Och sedan bara: Drowning in the sea of love, where everyone would love to drown.
torsdag, juli 31, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar