Flyttfågel

Efter enkätstillverkning hos min klasskompis idag mötte jag upp med N och hans pappa för att flytta ut N:s kvarlämnade grejer i lägenheten han bodde i förut. Déjà-vu från förra flytten, men saker och ting är ganska annorlunda nu. Lustigt att tänka sig att den lägenheten inte kommer att vara killnäste med feststämpel något mer, utan vuxen med samboskap. Saker förändras, the end of an era osv. Fastän vi var trötta och slitna tyckte i alla fall jag att det var märkligt skönt med kroppsarbete. Tunga lyft, spring i trappor. Jag har inte sprungit på över en vecka, kanske är det därför jag drabbas av en känsla av att nästan spricka/explodera/börja gråta med jämna mellanrum?

Nu ska jag försöka att inte tänka på något mer än att jag ser fram emot att se George och Izzy ånga på i Grey's Anatomy om några minuter. Lite Studio 60 på det kan kanske få separationsångesten att stanna på behörigt avstånd.