Lite om musik:

Jag är så trött på Feist att jag inte kan höra en ton av hennes röst utan att det kryper i mig, jag har ingen ny musik, jag vet inte vilken ny musik jag skulle vilja ha, jag lyssnar oväntat ofta på Bon Jovis Living on a Prayer, Morrisseys låtar borde användas i engelskundervisning som exempel på distinktionen i uttalet mellan när s ska uttalas [s] och [z], viktigt för att i tal kunna skilja mellan till exempel orden eyes och ice, även Oasis är bra på detta i till exempel She's Electric, Badly Drawn Boys A Journey from A to B har efter ett par år utkristalliserat sig som en av de grymmaste låtarna på Born in th U.K. och Gud ska veta att jag har haft många favoriter på den skivan, igår rös jag av Leif Eriksson igen, ganska ofta har jag lust att kasta min iPod på marken och trampa på den för att dess innehåll är så uttjatat, jag gillar särskilt textraden Gina dreams of running away, when she cries in the night Tommy whispers: Baby, it's okay, someday i Living on a Prayer för att den känns så mycket 80-talsfilm med Rob Lowe, jag behöver en nytändning.