You're the apple of my eye

Det verkar lite som att helvetet brutit ut på jobbet denna vecka och jag vågar knappt tro att det någonsin kommer att bli helg. Jag har löst stora konflikter med barn som lett till att en förälder är mycket arg på mig, jag är på väg in i en annan konflikt som egentligen inte angår mig med en annan förälder, jag har haft diskussioner med chefen som fått mig att känna mig konservativ och jag känner mig allmänt motarbetad. Dessutom skulle jag behöva en anger management-kurs.

Idag, på väg hem från skidåkning på Bulltofta, stod jag intryckt i bussfönstret och önskade att jag kunde ta tillbaka allt jag just skrikit till en elev och förbannade min oförmåga att uttrycka mig klart och lugnt. Just då kom han gående på trottoaren, lång och svartklädd, med en till synes tung väska på axeln. Jonas Hassen Khemiri. Jag såg honom bara under bråkdelen av en sekund, men jag hann se att han var vacker som en dag.

För en liten, liten stund kändes allt lite bättre.