Vibrationer

Den här helgen har gått i warp speed. Men den har varit ack så fin.

Igår steg jag upp tidigt och begav mig ut till hamnen för att vara med när Billie the Vision spelade in sin nya video. Det var såklart väldigt spännande. Jag älskar Billie. De är så vansinnigt begåvade och roliga. Höjdpunkterna för mig och J, som också var med, var när bandet spelade lite olika låtar mellan tagningarna. Världens bästa It's The Nighttime med Josh Rouse, till exempel. Och så lite smakprov på nya Billie-låtar som verkligen gav mig gåshud. Det var så fint att stå där, lite på avstånd, och bara njuta. J hjälpte till med att filma och jag tryckte mest på playknappen till stereon samt körde fotografen på ett slags rullbräda vid ett tillfälle. Jag tog också en massa foton som jag hoppas kunna lägga upp här snart.

Dagen gick fort och när jag kom hem var jag så high on life att jag bara åt lite, bytte om och begav mig hem till J för lite fest. Vi såg melodifestivalen, men det känns så här i efterhand mest som en parentes. (Jag har bara en sak att säga: Magnus Bäcklunds brunorange skinnbyxor - ett destillat av dålig smak.) Det var låtarna som kom efteråt som var viktigast. Jag, J och A samlades vid stereon och satte igång en hitkavalkad utan dess like. Phoenix, Try Again med Aaliyah, Beth Orton, It's Not Right But I'ts Ok med Whitney. Allt bara snurrade. Några av oss fortsatte ut och hamnade på Comet Gains konsert på nya Inkonst. Den var helt okej, men jag och A ville bara dansa. Det fick vi, för efter konserten följde ganska exakt trettio minuter av Perfekt Musik. Jag höll nästan på att explodera när Take No Heroes med TTA följdes av Hey Ya!. Jag vet att jag faller så lätt, men den låten gör mig alltid så rörd.

Inkonst stängde två och vi vibrerade vidare till Retro för lite northern soul. Sedan begav vi oss hem, lite lyckligare än förut. Utanför min port hörde jag, trots mörker, snörester och dimma, fågelkvitter. Tillståndet jag befann mig i gjorde att detta nästan kändes surrealistiskt. När jag sedan skulle sova, efter ett två timmar långt telefonsamtal, var klockan nästan sex och fåglarna kvittrade så högt att jag hade svårt att somna. Det gjorde ingenting. Det kommer en vår, det måste det göra. Och jag tar vara på varje litet tecken som kommer i min väg. Det kan vara fågelkvitter på natten, kärleksfyllda låtar av Billie eller sms mitt i natten. Våren är så mycket mer än bara en årstid.