Mörkret

Interpols Take You On A Cruise slumpades nyss fram i iTunes och jag frös till is. Nu lyssnar jag på hela Antics. Det är något väldigt mäktigt och ödsligt med den skivan. Den går ju inte att lyssna till i dagsljus, men passar perfekt nu när mörkret har sänkt sig över staden.

Mamma ringde precis för att småprata lite. Det kom fram att hon igår träffat någon som var kompis med A, killen hon hade ett längre förhållande med när hon var i min ålder. Den här personen berättade att A hade dött två dagar tidigare. Mamma sa att det kändes mycket märkligt att ta emot den nyheten. Trots att det var en helt annan tid och ett helt annat liv då kändes det så sorgligt, sa hon. Jag, som inte kan fatta att mamma har haft ett liv innan mig och pappa, kan ju verkligen förstå det. Det är nästan svindlande att tänka på.

Det är visst Lucia idag. Jag glömmer det när jag inte jobbar med barn längre.