Dreamteamjubileum

Idag vaknade jag av ett SMS där J förkunnade att det idag är nio år sedan vi träffades. Vilken tur att jag valde att läsa till lärare i stället för att läsa franska, som jag hade tänkt först. Annars hade vi förmodligen aldrig träffats. Vi hade gått omkring där i Växjö och levt våra liv utan att veta om varandras existens. Tanken är svindlande, verkligt skrämmande och helt otänkbar. Jag skulle vara halv utan henne.

















Vi som vi är nu (eller i alla fall för några veckor sedan.)