Idag vaknade jag av ett SMS där J förkunnade att det idag är nio år sedan vi träffades. Vilken tur att jag valde att läsa till lärare i stället för att läsa franska, som jag hade tänkt först. Annars hade vi förmodligen aldrig träffats. Vi hade gått omkring där i Växjö och levt våra liv utan att veta om varandras existens. Tanken är svindlande, verkligt skrämmande och helt otänkbar. Jag skulle vara halv utan henne.
Vi som vi är nu (eller i alla fall för några veckor sedan.)
onsdag, oktober 04, 2006
Dreamteamjubileum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
ni är så fiiina! /frida
Ordagrant samma som jag tänkte skriva! Värsta paret! /Maria
vilka babes! jag är glad att ni flyttade till Malmö fyra år senare!
Ni ar det finaste jag vet.
Jag skulle behova er som fan just nu... kramar mig. S
grattis i efterskott!
/lisa
Det låter ju som i Prep när Lee beskriver Martha och hur hon för all framtid "doubles the joy and cuts the sorrow in half" (eller ungefär så). Grattis till jubileet.
tack alla!
och Maggan: behöver jag upprepa att jag älskar dig?!
Johanna: PRECIS så är det! Curtis Sittenfeld har fattat allt.
ja, jag instämmer med josefine, tack! sittenfeld-citatet var ju huvudet på spiken! (dito, josefine, dito!)
Skicka en kommentar