How do I love thee? Let me count the ways.

Jag är, återigen, inne i en svår Gilmore Girls-passion. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förklara varför man älskar någon eller något, men jag kan i alla fall säga att dialogen är ett av skälen till att jag älskar Gilmore Girls. Birollerna en annan. Rorys kompis Paris Geller är vass som ett rakblad, skrämmande intelligent, bossig, dödligt allvarlig, sarkastisk och intensiv. Hon är också, liksom de flesta andra i serien, ett under av wit. (Det finns ingen bra översättning av det ordet. Slagfärdighet? Kvickhet? Snabbtänkthet?) Jag njuter av hennes monologer. Så här förklarar hon för Rory att hon har gjort "det" för första gången:

Paris: I slept with Jamie. Last night, after we talked.

Rory: Was it something I said?!

Paris: I went over there to study and he lit a fire and we did it. What are your thoughts on that?

Rory: My thoughts?!

Paris: Because I'm not exactly sure how I feel about it myself yet. I've been going over it in my head. I mean, it seemed to go pretty well, the fire was nice and thank God he didn't put on any ridiculous make-out music and then it just happened. I was actually fairly surprised at the timing of it 'cause I wasn't actually wearing anything particularly alluring and in the moment just before the act...

Rory: Oh God!

Paris:...we were actually discussing modern day Marxism in America which is not what I'd have deemed a come-and-get-it sort of conversation but nevertheless, he came and got it and I have to figure out what that means to me on a psychological level so I thought maybe if you and I could have a healthy debate about it I could come to some sort of reasonable conclusion about how I should be feeling right now. So come on, talk, what do you think about it? Are you pro?

Rory: Well...

Paris: Con?

Rory: Well...

Paris: Undecided?